Det är omöjligt för mig att se hur det verkligen är att leva med mig, men jag har fått vitsord om att jag har väldigt god självinsikt, så på sätt och vis så kan jag tänka mig in i spektrat att leva med mig, en Aspergare.

Jag träffade min sambo Jimmy för nästan 7 år sedan och har levt med honom i 6 av dessa. Det tog lite tid innan jag berättade om min diagnos, eftersom att Jimmy var/är en man med starka åsikter om hur en människa ska vara. När jag väl berättade om min diagnos skakade han på huvudet och menade på att det bara var bokstäver (en syn som jag vet att många har). Det finns inget som heter Asperger, det är bara ett ord satt på ett betéende. För att gå rakt på sak så trodde Jimmy inte på att jag hade en diagnos eller att det ens fanns.

Med tiden så började Jimmy sakta med säkert förstå, att han var en idiot som inte förstått att det faktiskt finns diagnoser. Idag skakar han istället på huvudet åt människor som inte tror att diagnoser har betydelse. Det är skrattretande. Själv brukar jag säga ”Kom och lev med mig i ett år, så ska vi se om du tycker lika dant”, konstigt nog så vågar ingen testa.

Av samma anledning flyttade jag ifrån min familj som 15 åring, Varför? För att det är väldigt få människor som klarar av att leva med en Aspergare. Dock så ska ingen tro att det inte var […]